Profilerna som personifierar Nora

De finns i alla städer. Ansiktena som alla invånare känner till och som besökare strax blir bekanta med. De står för något visst, kännetecknar stadens karaktär, personifierar det unika. Ofta funderar de själva nog inte på hur mycket de betyder; de är ju som de är, gör det de gör och tänker ”det är väl inte så märkvärdigt”. Men det är precis vad det är. För de är – människorna som gör staden. Som bidrar till att Nora är en speciell plats.

Till Peter och Peter på Lilla hotellet ringer stamgäster och frågar ”Är mitt rum ledigt?” och turister som besöker Barbro Bohlins ateljé i Kvarteret Bryggeriet säger ”Nu är jag här igen”. I Sandbergs Bosättningsaffär är det inte ovanligt att kunder kliver in och konstaterar ”Här har jag varit med mormor, det är fortfarande lika mysigt”. Och hos Noraglass är det kö från öppningen i slutet av april tills den sista våfflan serveras i mitten september.
– Vi har många stammisar, det märks framför allt på våren. Det ligger förväntan i luften veckorna innan vi öppnar. Ett år skrev en skolklass här i stan på svarta tavlan hur många dagar det var kvar innan Noraglass skulle öppna, säger Lena Kadesjö och skrattar.
Tillsammans med maken Anders Kadesjö och systern Maria Björklund är hon delägare i företaget som driver Noraglass och caféerna Strandstugan och Selma G, döpt efter Selma Gerdin som startade Noraglass 1923. Den berömda glassen finns förstås på alla tre ställena; Strandstugan välkomnar också med fika, mackor och bakverk och Selma G har matiga våfflor som specialitet.

Många nya smaker varje säsong
Före 2008, när trion tog över glassverksamheten, hade ingen av dem någon erfarenhet av glasstillverkning. Lena var datakonsult, Maria jobbade i försäkringsbranschen och Anders arbetade med sågverksprodukter.
– Vi tyckte det skulle vara roligt att ha något eget, men det gäller ju att hitta rätt produkt också. Sedan fick vi se annonsen om Noraglass och tänkte att man behöver ju inte utveckla en produkt, man kan ju köpa ett företag istället, säger Lena.
Köpet gjorde att de tog över ett etablerat och traditionsrikt varumärke. Och med ett sådant gör man inte vad som helst.
– Vi förvaltar och utvecklar Noraglass, och även Strandstugan, med försiktighet. Samtidigt vill vi framåt och erbjuda något nytt. Det är därför vi kommer med ett 10-tal nya smaker varje säsong.
Även om Noraglass är en reseanledning i sig, vill Lena lyfta fram helheten med staden.
– Hela Nora är ett trevligt besöksmål. Många kommer hit för att gå i affärer och shoppa. De får hela miljön, hela paketet. Noraglass är en del av helheten, lite lyx som båda turister och Norabor vill ha.
Mötet med alla trevliga besökare är hennes drivkraft.
– Det är roligt hela tiden. Vi vill inte bara sälja glass, utan även vara goda värdar för Nora, ambassadörer som hjälper besökare med tips och råd. Vi som har affärsverksamhet här är kollegor snarare än konkurrenter. Turisterna räcker till för oss alla.
Vem som ska ta över Noraglass någon gång i framtiden är det ingen som vet. Men föräldrarnas jobb har i alla fall slagit rot hos den yngre generationen.
– Ett av min systers barn fick frågan vad hon skulle göra när hon blir stor. Hon svarade att hon skulle jobba i strösselfabrik, säger Lena och ler.

Den ikoniska bosättningsaffären
I ett hörnhus vid torget ligger en annan Nora-ikon, Leon. Sandberg Bosättningsaffär.
– Vi har ett oförskämt bra läge, mittemellan Noraglass och Strandstugan, säger Annika Sandberg, som äger affären tillsammans med Fredrik Sandberg, barnbarnsbarn till mannen som bär butikens namn.
Annika är barnbarn till samme Leon, eller Leonard som han hette, och dotter till Frithiof Sandberg som var högst involverad i verksamheten. Hon har vuxit upp med butiken, levt med den hela sitt liv. Att hon skulle komma tillbaka till Nora efter att ha jobbat för utrikesdepartementet i bland annat Wien, Washington, Genève och Paris, var ett naturligt val.
– Det har alltid funnits en vilja att ha något att falla tillbaka på efter att ha varit runt i världen, säger Annika, som flyttade tillbaka för 22 år sedan.
Vi sitter en trappa upp i butiken, i ett rum som är inrett som ett gammalt kontor och som innehåller ett arkiv med fakturor och andra dokument från butikens historia. De äldsta fakturorna är från 1800-talets slut.
– Vi är ett gammalt företag som har funnits i de här lokalerna sedan 1920-talets slut. Vi har ett gammalt namn, men en modern insida.

Glaskonst och butik i unik kombination
På frågan om Sandbergs är en Noraprofil svarar hon:
– Ja, vi har ju alltid funnits. Vi tillför något till Nora med bra produkter, ett brett sortiment och den här miljön. Och med en kombination av butik och utställningar som sticker ut.
Sedan 2005 visas glaskonst från bland annat Kosta, Orrefors och inte minst, många mindre glashyttor i butiken. Porslin från Royal Copenhagen, silver från Gense och mässing från Skultuna har också ställts ut.
– Vi har haft många utställare genom åren. Nu har vi sex utställningar om året, och många kommer hit enbart för dem.
Kunderna kommer främst från närområdet, men också från övriga Sverige. Besöksboken vid kassan är fylld med hälsningar som vittnar om att även gäster från Japan och Kina har hittat till den familjeägda butiken. Ett kulturarv i en stad som är ett kulturarv i sig
– Här ska vi ligga kvar, vi ska behålla vår nisch, men givetvis hänga med i trenderna. Köket har varit stort i många år, nu är det mer fokus på det dukade bordet. Man ska ju äta också, säger Annika som gärna slår ett slag för Nora som besöksmål på vintern.
– Staden lever då också, det är vykortslikt. Att julhandla här är en upplevelse.

Litet hotell med stor charm
Bara ett hundratal meter från bosättningsaffären finns ett hotell som lever upp till sitt namn – Lilla Hotellet. Men även om det bara har 14 rum, är det stort när det kommer till service, charm, värdskap och hemtrevlighet. Är det något som ägarna Peter Andersson och Peter Skagmark vet betydelsen av är det just service. Båda kommer från resebranschen; Andersson från flyget och Skagmark från resebyråvärlden.
– Vi jobbar med service lika mycket nu som då. Men nu tar vi emot människor istället för att skicka iväg dem. Världen kommer till oss.
Klivet in i en ny värld tog de 2016.
– Vi tittade på hotellet redan för 13 år sedan, men då hann en annan spekulant före. Sedan grämde vi oss tills vi åkte förbi igen i december 2015. Vi tittade på varandra och sa ”tänk om”, knackade på och frågade dåvarande ägaren om han skulle sälja. ”Ja, jag fyller ju snart 70, så…”, svarade han, säger Peter Skagmark.

Trivsel med det lilla extra
De båda kompanjonerna har fräschat upp hotellet, framför allt inredningen, som är ljus och smakfull. Hela miljön är välkomnande, från det att man kliver in på innergården och hela vägen upp på rummet.
– Vi har själva bott på hotell fem dagar i veckan i 20 år. Vi vet vad vi gillar och hur viktigt bemötandet är, säger Peter Andersson.
Hans kollega fyller i:
– Vi erbjuder en bra helhet. Utgångspunkten för vårt värdskap är hur vi själva vill ha det. Vi satsar inte på lyx, utan främst på trivsel. Och på det lilla extra. Vi har till exempel cyklar och en båt som våra gäster kan låna.
Bemötandet och den genuina servicen har gett resultat. Stamgästerna är många och Lilla Hotellet har redan bokningar för 2019.
– Fler och fler resande bor hos oss. Två par har firat sin bröllopsdag tre år i rad här. Generellt har turismen ökat i Nora, och vi är många aktörer som bidrar till det genom att samverka och hjälpa varandra. Nora är ett underbart besöksmål året runt; det är lika fint här på hösten och vintern som på våren och sommaren.

Välsytt i linne – Made in Nora
Sömmerska eller designer? Barbro Bohlin funderar och säger:
– Visserligen ritar jag alla mina kläder, men jag känner mig nog mer som sömmerska.
Hon gör uteslutande damkläder: kjolar, tunikor, byxor, jackor och klänningar i tidlösa vackert skurna modeller. Ateljén och butiken ligger i samma lokal; det är öppet mellan de båda delarna, vilket gör att man får omedelbar insyn i hennes hantverk. Hon får ofta beröm för att hennes kläder är välsydda.
– Välsytt, vad är det egentligen, frågar hon sig och svarar:
– Det är när man har lagt ner kärlek och kan hantverket. Då blir det på riktigt. Sådant uppskattar människor.
Hon har alltid på sig sina egna plagg i butiken, är sin egen mannekäng. Förr sålde hon kläderna även via återförsäljare, men nu finns de enbart i butiken i kvarteret Bryggeriet. Mest syr hon i linne, men också en del i siden. Hon tar inga beställningar och gör inga kollektioner – hon syr helt enkelt det hon har lust med. Enkla modeller med fina detaljer. Inspirationen, den vet Barbro inte riktigt varifrån den kommer.
– Idéerna, dem får jag liksom när jag behöver dem. De blir till skisser, som blir mönster. Sedan följer tillskärning av tyger och sömnad.
Därefter kan hennes kunder botanisera bland plaggen i butiken, känna, prova, handla. Många återkommer, år efter år.
– Jag hoppas att min butik är ett besöksmål, precis som hela Nora, säger hon, och tillägger:
– Nora har något för alla. Om jag var turist i min egen stad skulle jag besöka olika kulturevent, konserter och utställningar.
Säkert skulle hon slinka in hos kollegorna i Bryggeriet också. För där finns en viss känsla, en atmosfär som drar och lockar med kunskap, hantverk och smaker. Hur sammanfattar man en sådan känsla? Varför inte som Barbro Bohlin föreslår:
Made in Nora.