En showande globetrotter med hemlängtan

Ove Hoffner är den ständigt aktuelle Norabon som outtröttligt fortsätter att skådespela och underhålla. Ofta i moster Dagmar Langes ära.

Han tar emot i Deckarvagnen. Den gamla tågvagnen intill turistbyrån och den glittrande Norasjön. Två stolar på gräsmattan med septembersol som värmer. I tågvagnen visas rekvisita, planscher och böcker ur Dagmar Langes, alltså Maria Langs, långa karriär. Ove är på plats under somrarna för att visa utställningen och berätta om sin mosters liv och berömmelse.

Jorden runt och hem igen
Men livet har inte alltid varit Nora. Snarare motsatsen.

– Här sitter jag vid Norasjön och kan inte låta bli att tänka på Nya Zeeland. Och tropikerna. Och den där lilla ön i Indonesien. Men när jag var där, kunde jag aldrig låta bli att tänka på Nora och Norasjön, säger Ove och kikar på kanadagässen som kivas ute på sjön.

Ove är globetrottern som alltid återvänder. Ungdomens år tillbringades till sjöss och efter det blev resorna otaliga.

– Vintern är ju alldeles outhärdlig, så under många, många år har jag dragit iväg. Suttit under en palm och skrivit julpjäser. Nya Zeeland är favoriten. Dit längtar jag alltid. Men när våren kommer, då kommer jag tillbaka till Nora.

Mordvandringar i mosters fotspår
Mordvandringarna är populära i Nora. Tillsammans med vetenskapsjournalisten och Maria Lang-experten Anette Rimònt, guidar och iscensätter Ove Maria Langs karriär. Rätt som det är, hoppar Ove fram och uppträder med en dramatiserad scen ur någon av böckerna. Besöken är många och det är inte ovanligt att Dagmar Langes gamla elever från runtom i Sverige kommer för att guidas. Efter uppväxten i Nora flyttade Dagmar Lange till Stockholm och jobbade under många år som lektor och rektor vid Nya Elementar.

Men hur är det egentligen att vandra i mosters fotspår?

– Nog förstod jag att hon var stor under sin livstid. Jag växte upp med Dagmar och min mormor och vi stod varandra väldigt nära. När jag blev större satt vi i båten här ute på sjön och bollade idéer till deckarna. Senare var jag ofta med på filminspelningarna som allmän hjälpreda. Men visst är det lite konstigt att moster gick och blev en byst, säger Ove och syftar på statyn vid Noras strandpromenad.

– Jag kan stå där och tala med henne ibland. Och jag minns så väl när hon dog, att jag lovade henne att något ska jag försöka ta över och få att leva vidare. Men att det sen var mordvandringar som jag skulle ärva och syssla med, det kunde jag inte ana, säger Ove och skrattar gott.

Den okända kändisen
Men det är inte bara mordvandringar som Ove sysslat med under åren. Som snart 80 år fyllda kan han se tillbaka på en lång karriär av drama. Han har rest jorden runt som dockspelare och figurerat i många teateruppsättningar som skådespelare. I tv- och filmvärlden har han dykt upp då och då, bland annat med dockan Valdemar i Mysiga magasinet och som skådespelare i Susanne Ostens långfilm Mamma.

Igenkänd på gatorna i Nora och välbekant för många barn från årens alla barnföreställningar. Men nog är han lite av en okänd kändis?

– Jag har aldrig velat låsa upp mig. Jag vill vara fri och kunna åka utomlands om andan faller på. Och som min gamla kompis Stig Järrel alltid sa; att om du ska lyckas inom tv, då gäller det att bara dyka upp då och då så folk inte tröttnar, berättar Ove och ler åt minnet.

I år blir det inget utomlands. Ove måste vakta katten Pontus och smida nya planer, nu ska han ge sig in i barnboksbranschen med huvudet fullt av idéer och historier. Och Nora är ju alltid Nora.

– I sann deckaranda är jag nog förgiftad av Nora. Det här kommer alltid vara min plats på jorden.