Järnvägen Nora-Ervalla är Sveriges första normalspåriga järnväg för personbefordran. Den invigdes i mars år 1856 och tillkom på privat initiativ. Järnvägen byggdes för att snabbt och oberoende av årstid frakta järn, malm och kol till och från bergslagens bruk och hyttor.
Den första stationen i Nora var en lägre byggnad som låg där järnvägsspåren slutar. Den ansågs dock inte vara ståtlig nog ersattes snart av det nuvarande stationshuset.
Nora Station invigdes år 1900 och är i nationalromantisk stil. I entréplan låg biljettexpedition, resegodsrum, två väntsalar samt tågexpedition och stationsinspektorns rum. På övervåningen hade trafikchefen sitt rum, där fanns också plats för skrivare, kontorister och stationskarlar. Parken runt stationen ansågs viktig för första intrycket så järnvägen hade till och med en trädgårdsdirektör.
Det var ett myller av folk på stationen när tågen ankom och avgick. Stationskarlar fanns på perrongen för att öppna dörrar, lasta ur gods och ta emot bagage. Stationsbiträdet som sålde biljetter hade även till uppgift att hålla allmän ordning. Stinsen, eller stationsinspektorn, var ansvarig för stationen och dess personal. Det är även han som vinkar av tågen.
När brytningen av järnmalm i området lades ner minskade godstrafiken, 1978 går det sista godståget. Persontrafiken upphörde 1966. Idag förvaltas området av en stiftelse.
Järnvägsområdet är unikt och välbevarat. Utöver stationen finns bl a godsmagasin, lokstallar och vagnsverkstad kvar. I verkstäderna har arbetet aldrig stannat upp. Här jobbar veterantågsföreningen för fullt med att hålla trafiken igång.
I stationen finns turistbyrån. Här finns en bevarad miljö med väntsal och biljettlucka. I godsmagasinet finns ett litet museum för tågintresserade som är öppet under perioden maj-september.