Skoga är allt en riktig idyll. Det nygifta paret Puck och Einar Bure far till Einars hembygd för att få sig en lugn och skön semester. De har med sig Pucks far som följt med på ett villkor: Inte flera mord! Knappt har solen gått upp förrän de upptäcker att det ligger ett lik på gräsmattan. Och djupt i bröstet sitter en egyptisk papperskniv, tillhörande Pucks far. För att lösa mordet skickar Stockholmspolisen kommissarie Christer Wijk, och med Puck som assistent börjar förhören i grannskapet. Det visar sig att Skoga bubblar av hat, passion, svartsjuka och grymhet under ytan.
”Inte flera mord” är Maria Langs första Skoga-deckare. I början var hon
en aning rädd att noraborna skulle känna sig sårade av att hon använde staden som mordplats. Därför laborerade hon med fantasigator och fantasikvarter. I de senare Skoga-böckerna är staden mer lik den verkliga, då använder Maria Lang till exempel autentiska gatunamn och kvartersnamn.
I boken ”Inte flera mord” beskriver Puck Skoga så här:
”Jag drog hänfört efter andan. Där nere i dalen, omgiven av mörka, skogklädda höjder, glittrade en sjö, en långsträckt och mäktig och samtidigt leende sjö, och längs dess strand utbredde sig ingenting mindre än en fulländad och otrolig liten leksaksstad. Varje litet gult eller vitt hus var inbäddat i fridfull och sövande grönska, ett runt och tegelrött vattentorn stack morskt upp huvudet ovanför hustaken, den vita kyrkan, som kunde varit av spunnet socker, såg ut som den tog hela Skoga och alla dess invånare i sitt trygga beskydd. Och nere i det svartblå vattnet upprepades alltsammans på nytt i dubbel form och gestalt. Jag undrade en förbiilande sekund, vilken stad som var den verkliga - den i djupet eller den på stranden. Eller ingendera?”